Anders Håkansson, professor i spelberoende

Vinden vänder – ökat fokus i vården på spelberoende som hälsoproblem

Beroende av spel om pengar är en diagnos – ett sjukdomstillstånd bland andra psykiatriska tillstånd och beroendetillstånd i de manualer som finns för klassificering av sjukdomar i sjukvården. Det betyder bland annat att spelberoende är ett tillstånd som baseras på ett antal uppsatta kriterier, och en individ som uppfyller ett visst antal av dessa kriterier anses ha diagnosen.

Traditionellt har spelberoende haft en mycket liten plats i svensk sjukvård och även i sjukvården i många länder. Detta står i kontrast till att ungefär en halv procent av den vuxna befolkningen i Sverige uppskattas lida av ett spelberoende (beroende av spel om pengar), och spelberoende kan anses vara ett av våra folkhälsoproblem som också har stor påverkan på individers psykiska mående, sociala och ekonomiska situation, och på anhörigas mående. Flera faktorer har de allra senaste åren gjort att spelberoende får en större plats i svensk sjukvård. Fortfarande saknas behandling i offentlig vård på många håll i landet, men en tydlig förändring är på väg. Orsakerna till detta kan vara flera:

  • Spelberoende har länge varit en egen diagnos, men för några år sedan fick diagnosen en tydligare ställning. Det amerikanska diagnossystemet DSM, som är tongivande för psykiatrisk forskning i hela världen, kom då ut med en uppdaterad version av sin diagnosmanual, DSM-5. Tidigare hade diagnossystemet betraktat spelberoende som ett tillstånd av bristande impulskontroll, bland flera tillstånd som inte har något med beroende att göra, och tillståndet var skilt från alkohol- och drogberoende. Genom den nya DSM-5-manualen flyttades diagnosen till samma avsnitt som definierar beroende av alkohol, läkemedel och narkotika. Den största betydelsen av detta är att spelberoende därmed kan ses som en beroendesjukdom bland andra i beroendevården.
  • En ny lagstiftning från 1 januari 2018 placerar spelberoende i samma lagstiftning som anger att kommunernas socialtjänst ska behandla alkohol- och narkotikaberoende, och nu alltså även spel om pengar. Samtidigt definieras också landstingets ansvar för att i sjukvården samverka med socialtjänsten kring detta tillstånd.
  • Behandlingsforskningen – avseende både psykologisk behandling och läkemedelsbehandling – ökar på spelberoendets område. Under 2016 publicerade också SBU – Statens beredning för medicinsk utvärdering – en systematisk forskningsgenomgång av vilka behandlingsstudier som finns för behandling av spelberoende, vilket tidigare inte hade gjorts. Rapporten kunde konstatera att betydligt mer forskning behövs på området, men kunde också visa på ett visst men begränsat forskningsstöd för viss psykologisk behandling, nämligen kognitiv beteendeterapi (KBT). Just nu arbetar socialstyrelsen med att ta fram ett stöd för kommuner och landsting för behandling av spelberoende, vilket inte heller har funnits tidigare. På olika sätt tas alltså spelberoende nu in i de sammanhang där alkohol- och narkotikaberoende och andra sjukdomstillstånd tidigare har funnits.

 

  • Ökad uppmärksamhet för spelfrågor i samhället

  • Ingen kan undgå den mängd av reklam för spelbolag som dominerar både TV och andra medier. En politiskt tillsatt utredning har tagit ett grepp om frågan och presenterat ett omfattande utredningsresultat och förslag till lagändringar på spelmarknadens område, bland annat i syfte att bättre förebygga spelproblem och spelberoende. För närvarande har en mängd remissinstanser lagt sina synpunkter på förslagen, som väntas leda fram till konkreta lagförslag under 2018.

Sammantaget händer många saker på spelberoendeområdet, både kliniskt och forskningsmässigt. Av flera skäl är vi just nu inne i en förändring där spelberoende får större uppmärksamhet som hälsofråga och större plats i beroendevården. Det kommer att komma patienter och anhöriga till gagn och möjliggöra ytterligare kunskapsutveckling på området.